SRT405 är ett kompakt och avancerat personlarm för verksamheter som kräver mer än bara en larmknapp. Med tydlig display, röstkommunikation och stöd för både manuella och automatiska larm ger den personalen ett tryggt och pålitligt stöd i utsatta situati...
SRT334 är en RF-tagg för inomhuspositionering, utvecklad för verksamheter där GPS inte räcker, det vill säga inomhus. Den monteras på strategiska platser i lokalerna och kommunicerar med kompatibla personlarm, så att larmmottagaren vet exakt var i byggn...
På Securdia jobbar du med viktiga lösningar som måste hålla när det verkligen gäller. Känner du igen dig i att vilja förbättra saker och göra dem bättre än någonsin? Då kan du ha hittat rätt.
Strömstad kommun har 1 300 anställda, fyra helägda bolag och verksamheter som rullar dygnet runt, året runt. Viktor Strinning är projektledare för säkerhetstjänster och har det övergripande ansvaret för kommunens larmsystem.
Hot och våld förekommer i många yrken, men utsattheten är ojämnt fördelad. Enligt Arbetsmiljöverket står hot och våld för en fjärdedel av alla anmälningar från vård- och omsorgsboenden, jämfört med sex procent i samtliga branscher. Inom vård och omsorg uppger 35 procent av de anställda att de har utsatts för våld eller hot om våld under de senaste tolv månaderna.
Även inom socialtjänsten är utsattheten hög. En sammanställning från Arbetsmiljöverket visar att mellan 30 och 45 procent av medarbetarna har utsatts för hot eller våld under det senaste året.
Siffrorna bygger på anmälningar och enkäter, och alla händelser rapporteras inte. Det gör det extra viktigt att verksamheter har rutiner som fångar upp även de händelser som ”inte blev något”.
Hot och våld kan se ut på många sätt. Det kan vara verbala hot, trakasserier, ett hotfullt kroppsspråk eller fysiskt våld. Det kan ske på arbetsplatsen, i någon annans hem, digitalt eller utanför arbetstid, så länge det har koppling till arbetet.
Vad kräver reglerna av arbetsgivaren?
Sedan 1 januari 2025 finns Arbetsmiljöverkets regler om våld och hot i kapitel 5 i AFS 2023:2. Arbetsgivaren har ansvaret för att risken för hot och våld förebyggs, och för att personalen får stöd om något händer.
Det innebär bland annat att arbetsgivaren ska:
- undersöka och riskbedöma vilka arbetsuppgifter, platser och situationer som innebär risk för hot och våld vidta åtgärder utifrån riskbedömningen, till exempel ändrade arbetssätt, bemanning eller larm
- se till att det finns rutiner för hur personalen kan larma och snabbt få hjälp ge personalen kunskap om riskerna och om hur de ska agera
- rapportera, utreda och dokumentera händelser där hot eller våld har förekommit
- ge stöd och hjälp till den som har drabbats
Om en arbetsuppgift innebär en påtaglig risk för våld eller hot om våld får den inte utföras som ensamarbete. Läs mer om reglerna för ensamarbete.
Verksamheter med förhöjd risk
Vård, omsorg och hemtjänst
På vård- och omsorgsboenden möter personalen ofta människor som har svårt att kontrollera sina reaktioner, till exempel på grund av demenssjukdom eller psykisk ohälsa. Arbetet sker dygnet runt, och på kvällar och nätter är bemanningen ofta lägre. I hemtjänsten arbetar personalen dessutom i andras hem, där arbetsgivaren inte kan styra över miljön.
För de här verksamheterna är det viktigt att larmet visar var personen befinner sig, både inne i byggnaden och ute på adresser. Läs mer om arbetet mot hot och våld på vårdboenden.
Socialtjänst och myndighetsutövning
Socialtjänsten fattar beslut som påverkar människors liv i grunden, och möter ofta människor i kris. Det gäller också andra tjänstepersoner med myndighetsutövning, till exempel handläggare som gör tillsyn ute hos verksamheter.
Socialtjänsten i Alvesta kommun beskriver personlarm som en självklar del av arbetsmiljön, eftersom hotfulla situationer kan uppstå i mötet med människor. Där har personalen dessutom fått återkommande genomgångar på plats, så att även nyanställda vet hur larmet fungerar från första dagen.
Handel, kollektivtrafik och bevakning
I handeln kan hot och våld uppstå i samband med rån, stölder eller när kunder blir upprörda. Inom kollektivtrafiken arbetar personalen ofta ensam bland många resenärer, och väktare möter konflikter som en del av sitt uppdrag. Gemensamt är att situationer kan förändras snabbt, och att personalen behöver kunna kalla på hjälp utan att det märks.
Förebygg innan något händer
Det mesta av arbetet mot hot och våld sker innan något har hänt. Några delar som gör stor skillnad:
- Arbetssätt. Planera besök och möten utifrån vad ni vet. Finns det tidigare händelser kopplade till en person eller adress ska det vägas in, och vid påtaglig risk ska arbetet utföras av fler än en person.
- Bemanning. Låg bemanning ökar risken att personal blir ensam i svåra situationer. Se över hur bemanningen ser ut på kvällar, nätter och helger.
Rutiner vid ensamarbete. Den som arbetar ensam ska veta hur hen larmar, vem som tar emot larmet och vad som händer sen. Regelbundna provlarm visar att larmet fungerar innan det behövs. Läs mer om vem som ska ta emot larmet.
- Kunskap. Utbildning i bemötande och konflikthantering hjälper personalen att läsa av situationer och agera tidigt. Lika viktigt är att alla vet hur larmet fungerar, och att den kunskapen hålls levande när personalen byts ut.
Överfallslarm: när personalen snabbt behöver kalla på hjälp
Ett överfallslarm är ett larm som personen själv utlöser när hen blir hotad eller angripen. Begreppet används för flera olika lösningar.
Ett enkelt överfallslarm med siren är vanligt bland privatpersoner. Det ger ifrån sig ett högt ljud som ska skrämma bort en angripare och påkalla uppmärksamhet. På en arbetsplats räcker det sällan, eftersom ingen tar emot larmet och ingen vet var personen befinner sig.
Ett personlarm som används som överfallslarm är i stället kopplat till en larmcentral eller utsedda kollegor. När larmet går skickas position och information direkt till mottagaren, som kan agera och skicka hjälp.
Larmknapp eller personlarm med tvåvägskommunikation
En diskret larmknapp är enkel att använda och passar när personalen främst behöver ett snabbt sätt att larma, till exempel i en reception eller ett mötesrum. Ett personlarm med tvåvägskommunikation ger fler möjligheter. Mottagaren kan prata med personen och få en bild av läget, och kan se var hen befinner sig.
Stilla larm när situationen inte får eskalera
I en hotfull situation kan ett ljudande larm göra läget värre. Ett stilla larm skickas utan att något hörs eller syns. Med medhörning kan mottagaren lyssna in vad som händer på plats, utan att personen behöver säga något.
Mobilen som överfallslarm
Det finns appar som gör mobiltelefonen till ett personlarm. Fördelen är att de flesta redan bär sin telefon. Samtidigt kräver lösningen att telefonen är laddad, uppkopplad och lätt att komma åt, vilket kan vara svårt i en stressad situation. Ett dedikerat larm med fysisk knapp är ofta tryggare där risken är hög.
Efter händelsen
När något har hänt är det första steget att ta hand om den som drabbats. Det kan handla om stöd i stunden, samtal i efterhand och kontakt med företagshälsovården.
Händelsen ska rapporteras, utredas och dokumenteras. Allvarliga tillbud, och olyckor som leder till dödsfall eller svåra personskador, ska anmälas till Arbetsmiljöverket utan dröjsmål. Arbetsskador ska också anmälas till Försäkringskassan. Har ett brott begåtts kan arbetsgivaren stötta medarbetaren i en polisanmälan.
Avsluta med att följa upp riskbedömningen. Vad visar händelsen om riskerna, och behöver rutinerna förändras? Larmhistoriken i ett system som SecurCloud kan ge ett underlag, med uppgifter om när och var larm har utlösts.
Nästa steg: så hittar ni rätt larmlösning
Vilken lösning som passar beror på hur er verksamhet ser ut. Var arbetar personalen, och när? Finns det situationer där ett stilla larm behövs? Vem ska ta emot larmet, och vad ska hända sen?
Vill ni ha hjälp att se över hur det ser ut hos er? Kontakta oss, så går vi igenom era behov tillsammans.
Vanliga frågor om hot och våld i arbetet
Vad räknas som hot och våld i arbetet? Hot och våld i arbetet omfattar allt från verbala hot, trakasserier och hotfulla beteenden till fysiskt våld. Det kan ske på arbetsplatsen, i någon annans hem, digitalt eller utanför arbetstid, så länge det har koppling till arbetet.
Vilket ansvar har arbetsgivaren vid hot och våld? Arbetsgivaren ska riskbedöma och förebygga hot och våld, se till att personalen kan larma och snabbt få hjälp, ge kunskap och instruktioner, samt rapportera, utreda och dokumentera händelser. Arbetsgivaren ska också ge stöd till den som drabbats. Reglerna finns i kapitel 5 i AFS 2023:2.
Vad är ett överfallslarm? Ett överfallslarm är ett larm som personen själv utlöser när hen blir hotad eller angripen. På en arbetsplats är det ofta ett personlarm som är kopplat till en larmcentral eller kollegor, och som skickar position och information direkt till mottagaren.
Är ett överfallslarm kopplat till polisen? Nej, ett överfallslarm går normalt inte direkt till polisen. Larmet tas emot av en larmcentral eller utsedda kollegor, som bedömer läget och vid behov kontaktar polis, väktare eller ambulans.
Måste hot och våld anmälas till Arbetsmiljöverket? Allvarliga tillbud och olyckor som leder till dödsfall eller svåra personskador ska anmälas till Arbetsmiljöverket utan dröjsmål. Alla händelser med hot eller våld ska dessutom rapporteras, utredas och dokumenteras av arbetsgivaren, och arbetsskador ska anmälas till Försäkringskassan.
Fler inlägg
Här delar vi med oss av erfarenheter, spaningar och sådant vi tycker att säkerhetsbranschen borde prata mer om.
Artiklar
ATEX och Ex-klassning: så väljer ni personlarm för explosionsfarlig miljö